Champagne

En resa till Champagne

Tillsammans i Champagne - Oktober 2017

En vecka i Champagne - här är planering inför en av mina resor till Champagne.

Tanken är först och främst ha det riktigt härligt tillsammans i regionen. Att njuta av miljön, lära oss mer om regionen, vinet och människorna. Att bo prisvärt, äta i världsklass och besöka intressanta vinhus och odlare samt såklart att ha en välfylld bil när vi åker hem.

Här finns information om boende, restauranger och de champagnehus vi tänker besöka.

Champagne

Benediktmunken Dom Pierre Pérignon hade stor betydelse för champagnevinernas utveckling i en tid när de huvudsakligen var stilla viner. Det många inte vet är att Dom Pérignon såg det som sin livsuppgift att få fram vin, utan bubblor.

Något han misslyckades med som tur är. Å andra sidan är hans upptäckter avgörande vad det gäller druvval och för blandningar av cuvéen, samt för buteljernas förslutning med kork och stålgrimman.

Dom Pérignon levde i ett munkkloster i Hautvillers under andra hälften av 1600-talet. Men det skulle dröja till en bit in på 1700-talet som champagne blev populär och anledningen var att det först var då man började använda den starkare glasflaskan och fått fram en bättre kork.

Champagnedistriktet och champagnedruvorna

Vindistriktet Champagne ligger i norra Frankrike och indelat i underområdena Montagne de Reims, Vallée de la Marne och Cote des Blancs. Nytillkomna är de sydligt belägna Côte de Sézanne och Aube. Efterfrågan på de bubbliga vinerna är stor som sagt.

Man använder sig av tre druvsorter. Chardonnay som är en grön druva och de två blå, pinot noir och pinot meunier. Champagnehusens huscuvéer består oftast av en blanding av de tre och är utan årgångsbeteckning. Årgångschampagne är alltid från ett bra år och håller en högre kvalitet vilket gör den till en ‘prestigecuvée’. Är champagnen enbart producerad av blå druvor, vanligtvis pinot noir som för övrigt var munken Dom Perignon favorit, namnges den Blanc de Noirs. Är champagnen av chardonnaydruvan heter den, Blanc de Blancs.

Jordmånen i distriktet är den omtalade vita jorden som består av krita och området delas, eller bättre klassas utifrån kvalitet. Klassificeringen utgörs av en procentskala som ursprungligen har använts för att bestämma priset på druvorna på marknaden relativt det årets baspris, och där de olika byarna ligger på 80-100 %. De byar som har siffran 100 % är Grand Cru och de som har siffran 90-99 % är Premier Cru. Eftersom alla vingårdar i en by ges samma värde är champagneklassificeringen inte lika detaljerad i exempelvis Bourgogne.

Torr eller söt champagne

Champagne kan variera från att vara riktigt söta viner till helt torra. Sockerhalten skall anges på flaskan och de olika stilarna är:

Doux – sötast, mer än 50 g socker per liter

Demi Sec – halvtorrt, 33-50 g per liter

Sec – torrt, 17-35 g per liter

Extra dry – ännu lite torrare, 12-20 g per liter

Brut – nästan helt torrt, mindre än 12 g per liter

Extra brut – helt torrt, 0-6 g per liter

Ultra brut – 0-3 g per liter

Som ultra brut kan ni också se etiketter med beteckningarna ”Brut 0”, ”Brut Intégral” ”Non Dosage” (inget tillsatt socker) och ”Brut 100 % eller Brut Nature”

Kul att veta om champagne

Bornyr – Bubblorna som uppstår under andra jäsningen och som är moussen ni ser när ni häller champagnen i glaset.

Cuvée – Den första och därmed finaste delen av musten när druvorna pressas. Men betyder också, blandning.

Degorgering – Processen som avlägsnar jästfällningen efter den andra jäsningen i flaskan kallas för degorgering. Hur gör dom? Flaskhalsarna doppas i en frysvätska så att jästfällningen fryser till en propp och skjuts ut (dégorgement). Förr i tiden gjordes detta för hand, á la volée, idag är processen automatiserad och heter á la glace.

Dosage – Momentet när man fyller upp flaskorna med några centiliter av ‘liqueur de tirage’ (vin som är mer eller mindre sött) för att bestämma champagnens slutliga sötma.

Millésemé – Årgångschampagne, druvorna kommer från en enda årgång. Rankas som ett prestigevin.

Pupitre – Träställningen med hål i form av upp och nedvänt ‘V’ och som användes för att vrida flaskorna från liggande horisontalläge till att stå på flaskhalsen (remuage) och därmed tvingat ned fällningen i halsen.

Läs gärna mer i artikeln om Mme Cliquot Ponsardin

Remuage – När lagringstiden är till ända ska fällningen avlägsnas. Flaskorna vrids samtidigt som de förs till på halsen-stående-läge.

Hur många bubblor innehåller en champagneflaska?

Svar: 49 miljoner

Hur lång är stålvajern ‘den s k grimman’ som säkrar korken?

Svar: 70 cm

Flaskstorlekar på champagnebuteljer

Piccolo: 0,1875 alt. 0,20 L 1/4 butelj

Halvbutelj: 0,375 L 1/2 butelj

Helbutelj: 0,75 L

Magnum: 1,5 L 2buteljer

Jeroboam: 3,0 L 4 buteljer