En lista med fiskade och oprövade vatten.

Sälen

Görälven mellan norska gränsen och stöten camping

Fulån en bit norr om Fulunäs

Fulån nedströms Mörkret

Lugnflytet i Görälven vid Sälens Vandrarhem riktigt bra men lite svårvadat.

Idre

Idre - Norska sidan - Isterfossen/Glöten. Härlig natur, bra fiske. http://fishspot.no/?...iskezon&lang=sv

Grövelsjön: hyfsad storlek på både öring och röding.

Grövlan, vid Storsätern: öring och harr i glesa bestånd, men storvuxna fiskar, ingen harr ovanför fallen.

Storån: (från norr till söder) glest bestånd ibland större fisk, grov fisk gott om vatteninsekter, harr nedanför Sogna, grov fisk ån biotopvårdad 2002.

Småsjöarna: grov abborre och harr.

Stupån, Stuphån, Stupsjön: i ån mest öring, i lugnvattnen även harr, abborre, gädda, sik.

Storhån, Guttan: gott om harr.

Burusjön: kontinuerlig utsättning av öring och röding.

Harundsjön: grov sik och tätt abborrbestånd, öringarna är få men stora.

Flötningsjön, Storbosjön: storgädda.

Skärvagen, Grundhån, Skärskarhån, Djuphån, Frönhån, Fisksillret, Hangedan: grov fisk av flera arter, (abborre, harr, gädda, sik, öring).

Storån

Strömmande vatten finns överallt på Särna-Idre Fiskevårdsområde. Österdalälven heter inom socknarnas

gränser Storån. Storån är en enormt spännande å. Vattnet är för det mesta lite färgat, mera ju längre söderut man

kommer. En solig försommardag får det plötsligt den där speciella färgskiftningen som lovar hugg av stor fisk i nästa

kast! Det roliga med Storån är att förväntningarna ofta infrias. Hur det kan gå till är lite av ett mysterium med tanke

på fisketrycket. Men där vandrar mycket fisk. En skicklig fiskare, som väljer rätt fluga, får snart kontakt med större fisk i

Storån.

Sörälven

Samma vattenfärg som Storån har Sörälven, där harren är den vanligaste fisken i de många brusande forsarna.

Ibland hugger den på guldhuvudnymfer eller strömsländekläckare som om ingen morgondag finns.

Grövlan är ett fjällvatten, där vattnet är så klart att man kan se varje sandkorn på botten. I Grövlan måste man vara

försiktig om det ska bli något annat än småfisk. Solen kan försvåra fisket drastiskt! Dessutom är vaken för det

mesta betydligt färre än i Storån eller Sörälven. Flugvalet kan vara kinkigt, även om det större olivgröna batteriet av

torrflugor också här kan lyckas i början av säsongen.

Guttan har även den mycket klart vatten, med en harrtillgång som fläckvis närmar sig Sörälvens. Öringarna är färre,

men kan ibland vara mycket fullvuxna. Nattsländor står ofta på menyn, kan det ha ett samband med alla stora stenblock

längs stränderna?

Fulan är åter, som hörs på namnet, ett färgat vattenflöde, men de olika grenarna har olika färg. Klarast är huvudfåran från

de stora Fulusjöarna, medan Stråfulan är mörkast. Fulan är en dröm för den som vill ha ett litet lättillgängligt strömvatten

med gott om huggvillig fisk! Lite får man leta efter harrstimmen, men ger man sig tid till det, är resten enkelt. Flugan?

En torr myra om det blåser eller regnar, annars, bäcksländor i de övre delarna och nattsländor i de nedre. Dagsländor

på grusbankar däremellan.

Fulan 1 mil nerströms Mörkret bron. Det är en fin sträcka på kanske 3 km som har växlande sträckor med lugnstryk och ganska

djupa strida forsar. Det är vadningsbart längs hela älven och det finns gott om storsten och djuphålor.

Fjäten är den mörkaste av de stora strömvattnen. För den som har sett Klutsjövattnets kaffefärg är det inte

svårt att förstå varför. Stora skogar eller vidsträckta myrar kantar det mesta av Fjätens vattensystem. Öringen är

talrik överallt och huggvillig, harrarna förekommer mera fläckvis, men i små stim och vid djupare strömdrag. I de

nedre delarna finns mycket dagsländor som kläcker rejält i början av säsongen. I Fjätdalen finns gott om storsten och

björk. Det ger fisken nattsländor och ”lövmask” att äta. Strandängarna, som gett ån dess namn, är rena odlingen för

black gnat, alla gamla fjätfiskares favorit.Tycker någon att fisken i Fjäten är småvuxen? Då kan det vara roligt

att veta att där faktiskt pågår ett fiskevårdsprojekt ”Storöring i Fjätälven.” Det syftar till att bevara

den storvuxna österdalälvs-siljans-öringen i nedre Fjäten och bygga upp storöringbeståndet till den nivå som

miljön bestämmer. Om alla hjälper till genom att inte ta upp för små öringar i Nedre Fjäten - Österdalälven så kan

det faktiskt lyckas! Särna-Idre FVOF har genom genundersökningar visat att 20-30 % av öringen i området är av

storöringstam.

Finnmarksvidda

http://flugfiskeaventyr.blog.se/